En faktura som betalas 60 dagar sent är ett lån utan ränta. Räkna ut vad din kundstock lånar av dig.

Det här är ett räkneexempel. Siffrorna är påhittade för att visa mekaniken. Byt ut dem mot dina egna innan du drar slutsatser.

Räkneexemplet

Ett tjänstebolag fakturerar två miljoner kronor i månaden. Avtalad betaltid är trettio dagar. Kunderna betalar i genomsnitt sextio dagar efter fakturadatum. Alltså trettio dagar för sent.

Varje dag ligger alltså en månads fakturering extra ute hos kunderna. Två miljoner kronor, hela tiden. Det är pengar som bolaget har tjänat och betalat lön och leverantörer för. Kunderna sitter på dem utan att det kostar dem något.

Antag att bolaget i stället lånar två miljoner i banken till åtta procents ränta. Det kostar hundrasextio tusen kronor om året. Det är priset på kundernas försening, räknat som en bankkostnad. Och det förutsätter att banken säger ja.

Vänd på det. Dröjsmålsränta mellan företag är referensräntan plus åtta procentenheter enligt räntelagen. Andra halvåret 2026 är referensräntan två procent. Dröjsmålsräntan är alltså tio procent. Bolaget i exemplet har rätt till tvåhundra tusen kronor om året i ränta på de sena pengarna. De flesta tar aldrig ut den.

Sätt in dina egna tal. Månadsfakturering gånger genomsnittlig försening i dagar, delat med trettio. Det är beloppet du lånar ut. Multiplicera med tio procent. Det är räntan du avstår.

Räntan du har rätt till men inte tar

Räntelagen är tydligare än många tror. Har fakturan en bestämd förfallodag löper räntan från den dagen. Saknas förfallodag löper räntan från trettio dagar efter att fakturan skickades, förutsatt att den kommit fram. Mellan företag behöver fakturan inte ens nämna att ränta utgår. Och ett avtalsvillkor som tar bort rätten till dröjsmålsränta är utan verkan mellan företag. Det står i räntelagens fjärde a-paragraf.

Det betyder att räntan finns där, varje gång. Frågan är om du fakturerar den. Den som aldrig fakturerar ränta signalerar att förseningen är gratis. Kunden lär sig det snabbt.

Marginalen gör det värre

Här följer det andra räkneexemplet. Det är det som brukar få företagsledare att tystna.

Ett bolag med tio procents rörelsemarginal skriver av en fordran på femhundra tusen kronor. Arbetet är utfört. Lönerna är betalda. Kostnaden är tagen. De femhundra tusen är ren förlorad vinst. För att tjäna in dem igen måste bolaget sälja för fem miljoner kronor till. Med femton procents marginal drygt tre miljoner. Ingen ny kund, ingen ny anställd, ingen ny leverans ger tillbaka en avskriven faktura. Det gör bara försäljning, och mycket av den.

Räkna själv. Avskrivet belopp delat med din rörelsemarginal. Det är omsättningen du måste hitta för att stå still.

Så ser det ut i landet

Det här är inget problem för enstaka bolag. Enligt Intrums European Payment Report 2023 lägger svenska företag i genomsnitt sjuttiotvå arbetsdagar om året på att jaga sena betalningar. Tre av fyra svenska företag har accepterat längre betaltider än de är bekväma med.

Företagarnas granskning av betalningstider 2025 visar att sextioåtta procent av storföretagen betalar sina minsta leverantörer efter mer än trettio dagar. För leverantörer med mellan tio och fyrtionio anställda är siffran sjuttiofyra procent. För leverantörer med mellan femtio och tvåhundrafyrtionio anställda åttio procent. Ju större leverantör, desto längre får den vänta.

För ekonomichefen

Det här är ingen fråga om ränta på marginalen. Det är kapitalbindning. Pengar som ligger hos kunderna är pengar som inte finns till löner, investeringar eller amortering. Det är den siffra banken tittar på när den bedömer bolagets likviditet. Och det är den post som revisorn ställer frågor om när fordringarna blir gamla. En fordran som passerat nittio dagar utan åtgärd ska ofta bedömas som osäker och reserveras. Då blir kundens försening en kostnad i resultaträkningen, med namn och belopp.

Varför räkneexemplet sällan leder någonstans

De flesta som räknar reagerar i tio minuter. Sedan tar vardagen över. Den som ska ändra betaltiderna måste ta samtalet med kunden. Den som ska fakturera ränta måste stå för det när kunden ringer. Den som ska sätta stopp vid trettio dagar måste hålla det även när det är den största kunden. Det är obekvämt varje gång, och ingen håller en till det.

Varje månad med samma betaltider lånar du ut pengar gratis till bolag som har råd att betala. Samtidigt skjuter du kanske själv på lön, semester eller en anställning. Pengarna ligger hos någon annan.

Källor: Räntelag (1975:635) 3, 4, 4 a och 6 §§. SFS 2026:1490, Riksbankens referensränta andra halvåret 2026. Intrum, European Payment Report 2023. Företagarna, Granskning av betalningstider 2025.