Ingen på kontoret äger den obetalda fakturan. Det är därför den fyller ett år.

Ett bemanningsbolag med kommunala kunder hade tio miljoner kronor utestående. VD:n räknade på fem tvister. Bolaget hade haft ett femtiotal betalningsproblem genom åren och löst de flesta själv. Fem hade fastnat. Den äldsta var över ett år gammal. Ingen av dem hade gått till domstol. Skälet var inte att bolaget saknade rätt. Skälet var att ingen hade tid.

Vi startade helt enkelt för sent. Den första processen skickade vi inte in förrän mer än ett år efter att de inte hade betalt.

VD, bemanningsbolag, kommunala kunder

Typfallet är sammansatt av flera verkliga ärenden. Men citatet är ordagrant, och det säger det mesta.

Tre personer som alla tror att någon annan äger frågan

På ett bolag med tjugo till hundra anställda finns det ofta tre personer som rör en obetald faktura. Ekonomi skickar påminnelser, för det är vad systemet gör. Säljaren eller projektledaren har relationen och vill inte störa den. VD:n får höra om det på ett månadsmöte och tror att det löser sig.

Ingen av dem har mandat att fatta beslutet att gå vidare. Ingen har det i sin arbetsbeskrivning. Ekonomi kan inte hota med stämning. Säljaren vill inte. VD:n vet inte att det är dags. Så ligger fakturan kvar, och alla tre har rätt i att det inte är deras fel.

På andra sidan händer samma sak, fast värre. Den som beställde tjänsten har slutat. Den nya chefen kände inte till avtalet. Ekonomiavdelningen har fått fakturan attesterad av någon som inte längre finns. VD:n för bemanningsbolaget beskrev det så här:

Den som har köpt tjänsten av oss från start, den är inte längre där. Det är ingen som riktigt har mandat. Det är ingen som vill vara den som signerade miljonfakturorna.

I ett av hans ärenden hade kunden bytt förvaltningschef fem gånger på tre år. Varje ny chef började om från början.

Vad ett år av väntan kostar

Räntan är den minsta kostnaden. Dröjsmålsräntan mellan företag är referensräntan plus åtta procentenheter. Andra halvåret 2026 är referensräntan två procent, alltså tio procent i dröjsmålsränta. Ett räkneexempel: på en miljon kronor är det drygt åttatusen kronor i månaden. Det låter som en kostnad för motparten. Men VD:n i typfallet sa det rakt ut:

De enda som förlorar på väntan är vi. Räntan är en klen tröst.

Den stora kostnaden är bevisläget. Efter ett år har personer bytts ut på båda sidor. Mejlkonton har stängts. Projektverktyget har bytts. Den som kunde berätta vad som avtalades finns inte kvar att fråga. Och tingsrättens omloppstid för tvistemål låg 2025 på mellan 3,5 och 8,4 månader beroende på domstol, enligt Sveriges Domstolars årsredovisning. Ett år av väntan innan stämning är alltså längre än hela processen.

Den tredje kostnaden är den som syns i bokslutet. Osäkra kundfordringar ska bedömas och ofta reserveras. Revisorn frågar. Banken tittar. En fordran som ligger ett år utan åtgärd är en fordran som ekonomichefen förr eller senare måste skriva ner. Då blir väntan ett resultat.

En ägare, ett datum, en regel

Lösningen är inte komplicerad. En person äger varje förfallen faktura över ett visst belopp. Inte en avdelning. En person, med namn. Den personen har ett datum. Senast trettio dagar efter förfallodagen ska ett skriftligt krav ha gått ut. Med frist och tydlig konsekvens. Och det finns en regel för vad som händer när fristen passerar. Beslut om nästa steg fattas den veckan, inte nästa månad.

Mer krävs inte. Ingen behöver kunna juridik för att hålla det.

Varför det ändå inte händer

De flesta bolag som läser det här har redan haft den här diskussionen. Någon har föreslagit en rutin. Alla har sagt ja. Sedan kom en stor leverans, en semester, ett kvartalsbokslut. Rutinen höll i sex veckor.

Det är inte kunskapen som saknas. Det är någon som håller bolaget till beslutet när det blir obekvämt. Att skicka ett skriftligt krav till en kund man tycker om är obekvämt varje gång. Det blir aldrig naturligt. Därför behöver det vara någons uppgift, inte allas ansvar. Annars är det VD:ns kväll, efter att barnen somnat, som går åt till fakturan.

Källor: Räntelag (1975:635) 6 §. SFS 2026:1490, Riksbankens referensränta andra halvåret 2026. Sveriges Domstolar, årsredovisning 2025.