Fakturan kunden inte bestred inom ett par månader talar för dig.

Ett konsultbolag med tolv anställda skötte marknadsföringen åt en kund i drygt ett år. Uppdraget fakturerades månadsvis. Kunden betalade första halvåret utan en kommentar. Sedan bad kunden om längre betaltid, med hänvisning till en pågående finansieringsrunda. Konsultbolaget gick med på det. Fyra fakturor blev liggande. Ett år efter att de skickats kom det första bestridandet. Leveransen hade brister, hette det nu. Ingen hade nämnt det tidigare.

Typfallet är sammansatt av flera verkliga ärenden. Frågan är enkel. Hur länge kan en kund vänta med att invända.

Ett par månader, enligt praxis

Det finns ingen lag som säger exakt hur snabbt en faktura måste bestridas mellan företag. Bedömningen görs av avtalet, av branschpraxis och av allmänna avtalsrättsliga principer. Men domstolarna har satt riktmärken.

Ett hovrättsfall gällde löpande räkning med veckovis fakturering och trettio dagars betalningsfrist. Domstolen slog fast att reklamation i ett sådant upplägg måste ske senast inom betalningsfristen. Kunden hade invänt drygt en månad efter sista fakturans förfallodag. Det var för sent. Kunden fick betala, trots invändningarna om arbetet.

Mellan företag är kraven på vaksamhet högre än mot en privatperson. Ett företag förväntas granska sina fakturor. Den som hade möjlighet att kontrollera och ändå teg får svårt att invända senare. Skälig reklamationstid enligt branschpraxis mellan företag ligger på ett par månader. Ett bestridande som kommer ett år senare väger lätt.

Tystnad är också ett svar

Det juridiska ordet är passivitet. Utgångspunkten är att den som tiger inte automatiskt samtycker. Högsta domstolen har varit försiktig med att ge ren tystnad avtalsverkan. Det krävs något mer.

Det tillägget finns ofta i den löpande affärsrelationen. Kunden har fått fakturorna. Kunden hade möjlighet att granska dem. Leverantören har fortsatt arbeta i förlitan på att allt var i sin ordning. Kunden har betalat tidigare fakturor på samma grund utan invändning. Ju längre tid som gått och ju fler fakturor som passerat, desto tyngre väger tystnaden.

Högsta domstolen har i flera avgöranden prövat vad som händer när en part väntar för länge. I ett fall lät en hyresvärd bli att ta ut avtalad omsättningshyra under flera år. När kravet till slut kom var rätten förlorad för den perioden. I ett annat fall gällde det en part som visste att motparten inrättat sig. Då kan den parten bli skyldig att säga ifrån, slog domstolen fast. I ett tredje betonades att parter i långvariga avtal måste samverka lojalt.

Inget av de fallen handlade om en faktura. Men principerna är desamma. Den som får en faktura, tiger och låter motparten fortsätta leverera har inrättat sig. Det talar för leverantören.

Så ser ett bra bevisläge ut

Det här är vad som gör att typfallet håller i en prövning. Fakturorna skickades löpande. Betaltiden var tydlig. Kunden betalade ett halvår utan att invända. Kunden bad själv om förlängd betaltid och bekräftade skulden i en chatt. Bestridandet kom ett år efter att den sista fakturan förföll.

Det som hade gjort läget sämre är lika tydligt. Fakturor som skickas i klump långt i efterhand. Otydliga underlag där kunden kan säga att den inte förstod. Muntliga överenskommelser om betaltid. Och egen tystnad. En leverantör som slutar påminna signalerar också något.

Varför de flesta ändå förlorar greppet

Alla vet att fakturor ska skickas i tid och följas upp. Det är ingen kunskapsfråga. Det som fallerar är uthålligheten. Den första påminnelsen går ut. Den andra glöms. Kunden ringer och är tillmötesgående. Tre månader senare är fakturan en post i reskontran som ingen tittar på. Passiviteten som skulle ha talat för dig börjar i stället tala emot dig.

Varje månad som går utan skriftlig uppföljning är en månad där din egen tystnad växer. Det är dyrt, för det är just tystnaden som ska vara kundens problem. Inte ditt. Och det är pengar som redan är intjänade, med löner som redan är betalda.

Källor: Lexnova, rättsfallsreferat "Reklamation måste ske inom fakturans betalningsfrist i avtal mellan näringsidkare" (hovrätt). NJA 2018 s. 171. NJA 2002 s. 630. NJA 2017 s. 203. Lexnova, expertkommentar "Betalningens rättsverkan vid löpande räkning".